Dagstidning: Definition, historia och kriterier i Sverige
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige kräver regelbunden utgivning minst ett nummer per vecka.
Definitionen bygger på kriterier som periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa har präglat dagstidningar sedan 1800-talet.
Dagstidningar spelar en central roll i samhället genom nyhetsförmedling och opinionsbildning, med rötter i 1600-talets Sverige.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning |
| Aktualitet | Nyhetsfokus |
| Publicitet | Tillgänglig för alla |
| Universalitet | Nyheter från hela världen |
- Regelbundet minst ett nummer per vecka i Sverige, inklusive löpsedel och bilaga.
- Internationellt minst två gånger per vecka.
- Vanliga former: sexdagars- eller sjudagarsutgivning.
- Etymologi från 1780-talet, syftar på daglig utgivning som morgon- eller kvällstidning.
- Inkluderar nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning enligt svensk lag.
- Även tidningar med längre intervall kan klassas som dagstidningar.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Grunddefinition | Periodisk publikation med nyhetsrapportering | Wikipedia |
| Svensk lag | Minst ett nummer/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | Minst två gånger/vecka | Wikipedia |
| Fyra kriterier | Periodicitet m.m. sedan 1800-talet | NE |
| Utgivningsformer | Sex- eller sjudagars | Wikipedia |
| Etymologi | Från 1780-talet | Wiktionary |
| Hyponymer | Morgontidning, kvällstidning | Wiktionary |
| Längre intervall | Kan klassas som dagstidning | NE |
Hur definieras en dagstidning i Sverige och internationellt?
Vilka lagkrav gäller?
Enligt svensk lagstiftning är en dagstidning en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Normalt utkommer den med minst ett nummer varje vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Regelbundna nyheter eller opinionsbildning minst veckovis definierar dagstidningen i Sverige.
Hur skiljer sig internationella kriterier?
Internationellt räknas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar. Detta avviker från den svenska miniminivån på en gång per vecka.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Historiska siffror från 2006 visar Aftonbladet som störst med 416 500 exemplar på vardagar. Expressen, inklusive GT och Kvällsposten, nådde 326 000.
| Tidning | Politisk inriktning | Upplaga (vardagar, 2006) |
|---|---|---|
| Aftonbladet | Oberoende socialdemokratisk | 416 500 |
| Expressen/GT/Kvällsposten | Oberoende liberal | 326 000 |
Trots minskande läsare har svenska dagstidningar relativt höga upplagor internationellt. Idag finns cirka 150 dagstidningar i Sverige.
Vilka format och översättningar används?
Traditionella format är broadsheet (600 x 380 mm) eller tabloid. På engelska översätts ”dagstidning” till ”daily newspaper”.
Broadsheet mäter 600 x 380 mm, medan tabloid är mindre.
Svensk presshistoria i tidslinje
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första, senare Post- och Inrikes Tidningar. Wikipedia
- 1700-talet: Ökning av antalet dagstidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första med utgivning alla dagar. Wikipedia
- 1863: Göteborgs-Posten startar.
- 1864: Dagens Nyheter grundas.
- 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
- 1860-talet: Kraftig tillväxt, påverkar demokratisering. Språktidningen
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjord information |
|---|---|
| Definition enligt svensk lag: Minst veckovis | Exakta aktuella upplagor efter 2006 |
| Fyra klassiska kriterier sedan 1800-talet | Precisa internationella variationer |
| Historia från 1645 | Framtida effekter av läsartapp |
| Cirka 150 tidningar idag | Andel med ”tidning” i namnet exakt |
Upplagor från 2006 är inte aktuella; läsarantalet har minskat.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”. Det syftar inte på periodicitet utan på innehåll. Därför heter många tidningar som ”Norrköpings Tidningar”. Janolof Bengtsson
En tredjedel av dagens cirka 150 svenska dagstidningar har ”tidning” i namnet.
Vilka källor ligger till grund?
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.
Fyra kriterier har präglat dagstidningen sedan 1800-talet.
”Dagstidning” översätts till ”daily newspaper”.
Vad sammanfattar dagstidningens roll?
Dagstidningen är en hörnsten i svensk medier med rötter från 1600-talet, definierad av regelbunden nyhetsrapportering och fortsatt relevans trots utmaningar.
Vad skiljer dagstidning från veckotidning?
Dagstidning kräver minst veckovis i Sverige, men fokuserar på aktualitet; veckotidning utkommer sällan.
När uppstod första dagliga tidningen i Sverige?
Dagligt Allehanda 1776 var den första med utgivning alla dagar.
Vilka är de fyra kriterierna för dagstidning?
Periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150 idag.
Vad betyder ”tidning” historiskt?
”Nyhet” eller ”underrättelse” från fornsvenska.
Är Aftonbladet störst?
Ja, med 416 500 exemplar vardagar 2006. Relaterad kalla: Australiainsight.
Vilket är broadsheet-formatet?
600 x 380 mm.
Se också
Bäst i test trådlösa hörlurar – Toppval in-ear och over-ear 2026
Flyg till Alicante från Göteborg – Billiga direktflyg och bokningstips
FC Barcelona mot Atlético Madrid Tidslinje – Historik
Passionata T-shirt BH – Sömlösa kupor för osynlig bas
Hur mycket kött per person middag – Portionsråd och hälsorekommendationer
Vad är en algoritm – Enkel förklaring med exempel
